Rokoko

Rokokon placerades under första halvan av 1700-talet, men hade sin glanstid under mitten av 1700-talet.

Termen rokoko uppkom på 1800-talet i Frankrike och är taget från det franska ordet rococo, som är en förening av de två franska orden rocaille, vilket betyder ”oregelbunden klippinformation” och barroco, som betyder ”besynnerlig”.

Rokokon är en fortsättning utav barocken men med ljusare och färggladare inslag.

Generellt indelas Rokokon i tre perioder:

1.     Régence 1715-1723 efter Ludvig XV:s regering som förmyndare.

2.     Rocaille 1723-1745 efter ornamenttyp, som var dekorativa inslag i föremål och byggnader, även rokokos främsta stil.

3.     Pompadour 1745-764 efter Ludvig XV:s älskarinna, Madame de Pompadour.

Denna indelning fanns inte i Sverige. Indelningen 1 & 2 hade begreppet senbarock.

Kännetecknen för rokokon är inslag av snäckor och musslor. Man kan även se på rokokons arkitektur vad dess kännetecken var. Möblernas utformning som hade svängda stolsben och S-kurvorna.

Det som också kännetecknar denna stil är att det oftast är i pastellfärger (blå, rosa osv)

Man kan även se på målningar från rokoko tiden att det var mera naturmiljö. En såkallade Bellman miljö.

Något som utmärkte sig lite extra var att denna period kallades ”njutningarnas tid”, därför att det var i denna period som folk lärde sig att njuta.

Te, kakao och kaffe gjorde sin inkomst, men även våffeljärnet och kakformen gjorde sin debut under rokoko tiden.



Leave a Reply