Antiken (antiguus): Grekisk stil

GREKISK STIL

Antiken definieras som en epok kring medelhavet. De sägs att enligt en traditionell indelning börjar antiken med de egyptiska och mesopotamiska civilisationerna, runt floderna Eufrat och Tigris i dagens Irak ca 3000 år f.kr. Det slutades sedan med kristendomens övertagande som statsreligion i Rom kring år 500 e.kr.

Antiken kännetecknas av stora sociala och vetenskapliga framsteg, som sedan många trott att det har lagt grunden till dagens västvärlds samhälle.

Epoken inleds enligt en mer modern indelning med historisk grekisk tid, och antikens början placerades till omkring 800 f.kr. Det slutade ungefär 200 f.kr


Artitektur

Man kunde tillkännage olika grekiska tempels samhörighet. Alla tempel under grekiska antiken var raka och enkla, därför att de inte kunde tekniken.

Som man ser på byggnaderna var det bara lodrätta vinklar som generellt fanns.

Det finns 3 olika tempel stilar, de är:

  1. Dorisk stil

Det är den äldsta men även den enklaste stilen. Den doriska stilen kännetecknar de kraftiga kolonner och gavlar vars skulpturer ursprungligen målades röda eller blåa för att ge intryck att vara större.

 2.     Jonisk stil

Den joniska stilen växte fram ungefär samtidigt som de rika städerna i mindre Asien. Den joniska stilen är

ljusare och mera dekorativ, med smala kolonner med rika kornischer vid ändarna.

Stilen kännetecknas av snäck- eller spiralliknande detaljer.

Man kan se exempel på jonisk arkitektur i Atena-templet på Akropolis.

3.     Korintisk stil

Denna stil är en mer detaljerad variant av den joniska stilen. Men det som skiljer den korintiska stilen mot joniska stilen är att den korintiska stilen är att pelarhuvudet, kapitälet är mer utsmyckat.

Dess kännetecken var kransar av skulpterade akantusblad runt kolonnernas pelarhuvuden.

Den korintiska stilen är den yngsta av stilarna och skapades i Aten.

Det sägs att stilen har fått sitt utseende från arkitekten Callimachus, som blev inspirerad av att ha sett en korg vid en flickas grav.  I den korgen fanns hennes leksaker och en kakelplatta hade placerats ovanpå för att skydda leksakerna mot väder och vind. Akantusväxten hade med tiden vuxit in i korgen. Det har sedan blivit utseendet för den korintiska stilen, sägs det.

Måleri

Under den grekiska antiken använde man sin kreativitet på t.ex. vaser.

Det är en viktig länk till de förflutna, man har hittat dekorativa vaser osv. som man sedan kunnat fördjupa sig i och förstå vad grekerna hade för traditioner, vad de hade för slags sagor osv. Som exempel, tack vare krukskärvor har man kunnat fastställa de antika handelsrutterna.

Man har hittat dekorativa amforor, blandkärl, muggar och oljeflaskor som av alla antika konstverk har varit bäst bevarat.

Under den geometriska perioden på 800-talet f.kr blev krukmålningar allt vanligare och deras kännetecknade stiliserade figurer, abstrakta utföranden och grekiska mönster var väldigt populära.

Väggmåleri gick förlorat, därför är det vasmåleriet som man kan se hur konstnärerna anpas

sar tekniken till kraven på högre grad av förfining och realism.

Istället för att måla mörka gestalter på den röda terrakottabakgrunden, även den s.k. svartfiguriga stilen, började man måla bakgrunden svart och då kunde man finarbeta detaljerna inuti gestalternas konturer med röd färg, s.k. rödfigurig stil.

Nu kunde man börja utforma gestalterna mycket friare än tidigare, man började återge ben och armar i förkortningar istället

som i all tidigare konst från den mest karakteristiska sidan.

Människorna började för första gången röra sig fritt inom konsten i övergången från det svartfiguriga till det rödfiguriga vasmåleriet.

De gestalterna som de gjorde på vaserna var såkallade berättelser som var om grekiska gudar t.ex.

Skulpturer

Antikens skulptörer var mycket
duktiga på att göra porträtt av människokroppen på ett makalöst sätt i sten och
brons. Det gällde självständiga statyer som fanns i tempel och intrikata basreliefer som prydde byggnader.

I början skulpterades de väldigt stela men i mitten utav 400-talet började skulpturer av gudar visa mer

sinnestämning och rörelse.I den grekiska antiken avbildades

bara skulpturer på gudar och hjältar, aldrig på någon som har funnits. Man får inte glömma bort att

skulpturerna och även templen var i färg, inte vita. Fram till 1900-talet trodde man att
den grekiska antiken var vit, inte färgade. Men så var det inte.

       

   



Leave a Reply